sparar för arkiv
Idag har jag varit duktig. Jag har faktiskt tagit mig an disken. Wow säger jag bara. Jag har verkligen varit totalt nere de senaste veckorna och inte rört något som har med hushållsarbete att göra. Känns fantastiskt att ta tag i saker. Det är väldigt kämpigt men det går. Det är lite jobbigt bara för att jag skakar hela tiden. Som att ångesten smyger sig på när jag börjar tänka på den. Men idag har jag fått någon kraft att använda så jag tänker hålla igång så länge jag orkar.
har till och med plockat undan lite i lägenheten. Jag hatar egentligen när det är smutsigt och skräpigt men orken har ju som sagt inte funnits till hands.
Nu står kycklingen i ugnen och till det kommer det serveras potatisgratäng och kall bea! Kommer bli smaskigt.
Och även om ingen bryr sig så blev jag överlycklig idag för att jag för första gången på typ en månad inte hade total stressmage utan bajsade helt okej. wooohoo! Då blir hypokondrikern glad.
__________________________________________
Sov hemskt dåligt inatt. var så orolig för att det skulle gå dåligt idag. Jag oroade mig så hemskt mycket för att bli dålig i magen när jag skulle till min behandlare men tog en imodium och det verkar faktiskt funka. Känner mig inte konstig i magen alls. Fick lite tröst där också. Men fan vad varmt det var att ta sig dit. När man går ut är det som att gå in i en hårfön. Det är helt sinnessjukt varmt. Det är svalare i lägenheten till och med. Kvavt är det också så det är väl bara att vänta på åskan.
Snart ska vi åka iväg måste packa. Är nervös över att packa. Men ska skriva en lista tror jag så kommer det kanske bli lättare. borde äta något men har ingen fantasi eller lust. usch.
__________________________________Sitter här med världens ångest inför morgondagen. Först ska jag iväg på dagen och sen hem för att packa sen blir det biltur 3-4 timmar. Jag vill verkligen inte. Jag vill bara skita i allt och inte göra något av dem. JAG ORKAR INTE. Jag vill inte vara borta i helgen. Jag vill verkligen inte. vet inte hur jag ska lugna ner mig, börjar inse mer och mer att detta kommer bli en total katastrof. Fan också… Jag mår illa som fan och magen är helt intakt. Jävla skit….
______________________________________Det är inte bara jag som blir livrädd av åskan, även katten blir rädd och lägger sig under sängen. Det kommer periodvis några smällar nu. Jag förstår inte varför jag blir så rädd för åskan. Det är egentligen inget att vara rädd för och jag är ju alltid inomhus ändå. Usch vill inte tänka på hur det skulle kännas att vara utomhus när det åskar. Får lite smått panik här ensam i min lägenhet.
Kände direkt att min mage började stressa. INTE BRA! Imorgon har jag massor av saker att göra och jag har inte tid att springa till toaletten varannan minut. Det blir en imodium imorgon. Första gången att testa jag hoppas verkligen att jag inte får magknip :/ Det hade varit för typiskt…
Nu har det inte mullrat på en stund. Men mörkt har det blivit och min ångest bara växer. Hatar ljudet av åskan jag blir så jävla rädd för det kommer ju så plötsligt så man hinner inte reagera mer än med ett skrik. Avskyr sånt som låter som man inte är beredd på. Jävla skit alltså.
Ska försöka fokusera på något annat. Har bestämt mig för att inte äta så mycket lergigan som jag gör nu. Jag pallar inte bli fast i dem. Ja komiskt nog blir jag som beroende av lergigan fast det inte är beroendeframkallande. Mina tvångstankar säger att jag måste ha dem annars så kommer jag må skit. Egentligen så har de ingen effekt på min ångest däremot så har jag märkt att de dämpar mitt illamående vilket är toppen verkligen. Men nu har jag klarat mig flera timmar utan tabletterna och det känns skönt. Men nu vill jag så gärna ta en när molnen hopar sig sådär otäckt och fiskmåsarna bara skriker. Då vet man att åskan är påväg. FAN!!!!
________________________________
Har funnit fenomenet avslappningsövningar. Jag måste faktiskt erkänna att det funkar riktigt bra. Okej du kanske inte direkt blir lugn för hela dagen men att stanna upp och ägna lite tid åt att känna sin kropp och tänka bra tankar ger faktiskt resultat. Jag gjorde en nyss och känner mig betydligt lugnare. Kanske är det så att jag verkligen vill tro på det också. Men det kvittar mig egentligen för det viktigaste för mig är att det funkar. Kan jag få lugn i några minuter så är jag nöjd.
Tänker tipsa om denna sida http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Somn–avslappning/Avslappning/Avslappningsovningar/ Det är bara att gå in på sidan och lyssna eller om man vill ladda ner avslappningsövningarna och ha i mobilen eller mp3:n. Alltid värt att testa. Jag trodde det var humbug tills jag testade. och det gav mer än jag trodde.
_______________________________Ja jag fick en god natt sömn verkligen. Vaknade bara enstaka gånger och i övrigt sov jag gott. Inga mardrömmar. Men nu smyger sig ångesten på sakta men säkert. Så trött jag blir på den där jävla ångesten som aldrig vill lämna mig ifred.
Jag är nog mestadels stressad. Måste göra ett antal grejer idag och imorgon ska vi resa bort en sväng. Jag blir som ett nervvrak och vem är inte bättre på att dra ut på saker om inte jag. Måste färga håret minst 2 gånger till, packa och sånt tråkigt. usch vill verkligen inte idag. Vill inte resa iväg heller. vill inte vara ifrån min underbara katt… fan…
___________________________-Jag skulle vilja byta e-postadress som hör till min blogg. Men varje gång så står det att jag ska kolla efter ett konfirmationsmail men det kommer aldrig något till mailen 
står här som ett stort frågetecken >_<
Vaknade med världens ångest men nu försöker jag pusha mig själv framåt. Jag måste tänka framåt. Bad min sambo att åka och handla imodium till mig så jag slipper denna jävla diarré som aldrig vill sluta. Stressmage minst sagt om jag bara kunde sluta oroa mig så skulle det gå mycket bättre.
Planerna för dagen är att åka och grilla med världens bästa kille. Det blir sojakorv med bröd. Kommer bli super gott. till och med så att jag ser fram emot det trots att jag inte har någon matlust. Bara själva grejen kommer vara rogivande. Vem vill inte åka iväg med den man älskar och sitta i SOMMARVÄRME och mysa?
Ska även försöka färga håret sen ikväll. borde göra det så jag slipper stressa inför helgen. Minska på stressen är väl det viktigaste skulle jag gissa nu i sånna här hårda tider.
____________________________________________________________
Har sovit så dåligt inatt. somnade runt 3 tiden och vaknade varje timme ungefär av att jag skakade och hade ångest. drömde mardrömmar och mådde skit verkligen. Gick upp när min pojkvän skulle till jobbet och beklagade mig för honom. Hatar att skaka det gör mig så jävla rädd.
Fick till slut lite sömn som tur var men nu är jag vaken. och har ont i magen och har en hemsk känsla i kroppen. Orkar inte det här egentligen. Går ständigt och oroar mig för att det ska vara något fel på min kropp och att det inte bara är ångest. FAN!
____________________________________________________________
Min ständiga oro idag resulterade i smärtfulla besök på toaletten med diarré. Jag har egentligen inte ont i magen eller behöver akut springa på toaletten utan jag känner bara att jag behöver gå och sen så är det löst. Hypokondrikern i mig vaknar till liv och börjar berätta om alla hemska sjukdomar som finns. Jag måste söka på internet hundra gånger för att se att ångest och oro faktiskt är anledningen till att min mage gör som den gör. Jag kan inte tro på det själv. Jag har hamnat i någon form av tvångsbeteende när det gäller min hälsa. Är så fruktansvärt rädd för att bli sjuk att jag måste ha koll på allt.
Min mage har varit ostadig i flera veckor men det började faktiskt bli bättre. Men så fick jag ett hemskt beksed och dagen efter var magen i full gång igen och även idag… Orkar inte detta är så trött på det. Jag vet inte vad jag är trött på mest. Om jag är som mest trött på att jag oroar mig så mycket eller för att jag inte tror på läkaren som sa att det inte var något fel på mig. Känner ett ständigt obehag och jag är så orolig… Är så trött på skitet. kan inte min mage bara bli bra????
____________________________________________________________
När min sambo kom hem så kom också tårarna. Har en tendens att kapsla in mina känslor och låtsas som att de inte finns. Jag klarar inte riktigt av ångesten själv så jag inväntar honom för att få bara gråta ut och vara ordentligt ledsen. Jag grät en stund och vi pratade lite om min vän som ligger inför döden. Det känns bättre att få prata om det och man får ut mycket känslor. Jag gråter nästan fortfarande men känner samtidigt att jag har lättat lite från paniken och ångesten jag hade innan. Gråta är så fantastiskt bra förstår inte varför jag egentligen är för stolt för att göra det oftare. Jag vill så gärna vara tapper men i dessa svåra tider så kan jag verkligen inte göra mer än att vara otapper har jag kommit fram till.
Förstår inte varför jag har tappat mig själv såhär. Bara för några månader sedan så kunde jag ändå hantera mitt liv trots min ständiga ångest och tomhetskänsla men nu känner jag att jag inte vågar någonting. Jag är rädd för allt. Till och med för att gråta och verkligen släppa ut alla känslorna. Vilket jag redan vet är det absolut bästa när man är ledsen eller har ångest. jag motarbetar mig själv i det undermedvetna.
Mitt tips till alla är att tillåta sig att gråta. Så många gånger jag gjort misstaget och lik förbannat gör jag det fortfarande att jag inte låter mig känna de känslorna jag faktiskt känner. Alla är vi olika och alla behöver tröst, kärlek och utlopp för våra känslor. Jag är feg som inte vågar låta mig själv känna. Det är modigt att våga känna!
_________________________________
Paniken vill verkligen inte ge sig. Gjorde lite avslappningsövningar förut vilket faktiskt hjälpte lite. Blev lite lugnare. Men det känns som att jag bara får vara lugn i några minuter och sen så börjar ångesten bita i mig igen. Saknar min sambo jätte mycket. han kommer visserligen hem snart men det är alltid den sista halvtimmen som är jobbigast.
Det börjar bli sämre väder nu dessutom. Så tråkigt verkligen. Hade hopp om att det kanske kunde hålla sig till sol ikväll så jag kanske kunde våga mig ut en sväng. Men nu ser det mörkt ut. Det verkar vara regn i luften. Jag har spräckt min läpp på något sätt. torrhet tydligtvis. Ont gör det ialla fall. Och jag orkar inte gå och hämta ett läppsyl. Life is a bitch
____________________________________________________________
Gick och la mig sent inatt. Lika bra eftersom jag känner mig så ensam på dagarna och inte minst otrygg. Nu är det bara ett par timmar kvar tills min sambo kommer hem. Det känns skönt. Jag sov så grymt dåligt inatt. Har nog vaknat 100 gånger. Värst var det när jag vaknade runt 8 tiden och mådde jätte illa. Hade hemsk ångest som bara låg och pyrde under huden på mig. Tog ett glas vatten och väntade ut ångesten. Satte igång mobilens mediaplayer så jag kunde lyssna på min ljudbok ”självkänsla nu” av Mia Törnblom. Somnade till slut men vaknade om och om igen. Katten ville dessutom leka och det ville inte jag så då fick jag slänga ut henne…
Så nu är jag vaken sitter här med min laptop och kollar på vakna med the voice från imorse. Äter frukost eller ja försöker så gott jag kan så dricker multivitamindryck i hopp om att det ska räcka. Det är så otroligt kämpigt att äta just nu. Framförallt på morgonen. Jag vet inte om det är matångest eller om jag bara mår illa. Men just nu känns illamåendet inte så farligt. Så det kanske är matångest. Men vad gör lite matångest egentligen? Behöver ändå gå ner i vikt VÄLDIGT mycket så kan lika gärna matstrejka. Mat är äckligt… säger den fd anorektiska tönten…
____________________________________________________________
Jag är så trött på allt som har med mitt liv att göra. Min ständiga ångest som bara biter sig fast hårdare och hårdare. Jag får ångest över allt. Är det inte det ena så är det, det andra. Det värsta av allt är att jag känner mig så ensam. Jag känner mig som den mest ensamma människa i världen. Även om jag har massor av människor runt omkring som jag vet älskar mig så känns det ändå som de aldrig förstår. De kommer nog aldrig förstå och det är så jobbigt.
Någonstans har jag nog lagt upp min relation på det sättet. Jag har alltid varit där för alla andra och aldrig lagt någon som helst vikt på att de ska finnas där för mig. Nu när jag verkligen sitter i skiten känns det som att ingen finns där för mig. Jag känner mig så jävla ensam. Ingen ringer, sms:ar och frågar hur jag mår. För ingen bryr sig om mig fören de själva råkar illa ut.
____________________________________________________________
Idag fattade jag för första gången att jag förmodligen är i gränspsykos(säger man så?). Jag känner mig helt knasig. Precis som jag kände mig för något år sedan när jag mådde som sämst. Det känns lite som att man sakta tynar bort. Jag känner att jag inte riktigt har kontakt med verkligheten som om jag tittar på mig själv från utsidan.
Något som är väldigt konstigt är att det känns som att det gungar hela tiden. Världen gungar som om jag åker båt. ibland känns det till och med som att hela lägenheten flyter på vatten. Vissa småsaker kan vara extremt irriterande. Andetag kan vara extremt jobbigt. vissa röster. Jag vet inte det känns bara otroligt underligt alltihopa. Jag vet inte heller riktigt vart tiden tar vägen. jag kan ju sitta här och samtala med folk och ändå vara normal på ett sett men på ett annat så är jag helt ur balans.
Går ständigt runt och undrar om detta är verklighet eller om det är fantasi. är det här jag eller är det någon annan? Lever jag?
Funderar på om man kanske ska ta sig till akutpsyk. Har inte hallucinerat eller något sånt än men känner mig väldigt dåsig i huvudet. Hoppas nu bara att det inte blir värre än såhär. Jag orkar inte det.
____________________________________________________________
Jag är så uttråkad. Jag vill bara kunna göra sånt som alla andra i min ålder gör. Jag vill också gå ut på krogen och dricka drinkar med paraplyn. Jag vill också shoppa massa onödiga kläder. Men mitt jävla tvångsbeteende gör att jag aldrig kan med att slösa några pengar. Har hur mycket pengar som helst på banken som jag inte kan med att ta av. De ligger där och gör ingen nytta.
Blir så trött på mig själv. Jag är dessutom fysiskt trött. Väldigt trött. Inatt sov jag typ 11 timmar men är fortfarande jätte trött. Nej jag se om jag kan ta mig en promenad i solen idag. Skulle så gärna vilja fotografera blommorna utomhus men känner ingen ork alls.
Livet känns jobbigt och trist. Samtidigt så är jag så rädd för att förlora livet att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Önskar att jag bara hade någon att prata med. Är så ensam…
____________________________________________________________
Nu är klockan 15.09, det är knappt en timme kvar tills min sambo kommer hem. Längtar ihjäl mig. Han har varit arbetslös sen i julas och fick jobbet tillbaka för någon vecka sedan. Innan var jag ju van vid att vara ensam. Men nu måste man ställa om sig igen. Det är en underlig känsla att vara ensam. Inget jag gillar egentligen men någonstans inuti mig så är det bland det bästa jag vet. Det är väl det som är problemet. Det krockar otroligt mycket när man vill något fast åt olika håll. Jag vill vara ensam och ha distans men det är också min värsta fiende.
Dagen har gått långsamt. Har haft ont i magen hela dagen. Men nu mår jag faktiskt bättre. Har inte ätit något och det lär väl inte bli så att jag gör det heller. Ska nog få i mig lite yoghurt och så får vi se sen vart det slutar.
Något är som är skönt när man är sjuk som jag varit i mer än en vecka är att man är så sjuk att man nästan glömmer bort all ångest och panik. Fast egentligen har det väl följt efter mig hela tiden då jag varit så otroligt rädd för att dö nu när jag varit sjuk. Löjligt ändå att man tror att man ligger inför döden bara för att man får lite influensa. Kunde knappt sova något under de första dagarna för att jag var så rädd. Men ändå så har inte den här vardagliga ångesten varit där. Variation uppskattas antar jag. Nu börjar jag ju bli sjuk och fått tillbaka tomheten och känslan av ångest. Väldigt starkt. usch vad jag blir trött på det. blääää
____________________________________________________________
Vaknade idag av en konstig känsla. En känsla som fortfarande sitter kvar. Mår rätt så illa av någon anledning. Känner mig skakig och dann… Vet inte alls varför det är såhär. Antingen är det ångest som infinner sig eller så var den där hamburgaren jag åt igår inte speciellt bra för min känsliga mage. Har diarré också. Fy vad jag hatar att vara sjuk.
Nu går jag dessutom runt och oroar mig för att jag ska spy. Det är bland det värsta jag vet, att spy alltså. Trött är jag också. Även om jag sovit i evigheter. Men det är väl så det är när man har varit sjuk i över en vecka? Jag har dessutom slutat med mina super dunder smärtstillande så det kanske är dem som gör att jag får lite abstinens? Finns ju en ganska stor möjlighet där.
Men jag tycker fortfarande att det är så himla jobbigt att man aldrig bara kan få bli frisk. Nu har jag varit riktigt sjuk i en vecka. Jag behöver inte få magsjuka nu också. Nej det får bli att leva på yoghurt och soppa ett tag till verkar det som eftersom min mage verkar inte tåla någonting Fast å andra sidan så kanske mcdonalds var något av det dummaste att börja med också?
____________________________________________________________
Ligger här i min soffa och hostar. Har varit ordentligt sjuk nu i ungefär en vecka. Har inte duschat på hela tiden så jag verkligen stinker svett. Kanske ska ta mig en dusch, kanske inte.
Hade precis ett bråk med min sambo. Har ju varit sjuk nu i över en vecka och han har inte gjort någonting här hemma. Han har varken städat, lagat mat eller tvättat. Detta gör mig vansinnig då jag inte alls har varit kapabel till att göra något. Har levt på saft hela veckan. Ibland önskar man att man skulle fått lite mer uppskattning och att han kanske skulle engagera sig lite mer. Så jag sa till honom vad jag tyckte och vad får jag tillbaka ”du gör ju aldrig något du har ju alltid ångest”. Blev så jävla ledsen. För han är så jävla lat och gör ingenting och nu vill jag inte vara sån med vad fan har han att skylla på? Man ska aldrig skylla på ett tillstånd egentligen men jag har ju en anledning till varför jag inte klarar av saker ibland. Men jag gör dem ändå.
Han bad om ursäkt sen som tur var. Han städade även upp lite i lägenheten. så stormen har väl lagt sig skulle jag väl gissa. Men jag är fortfarande ledsen för det känns som att Jag är värdelös. Jag gör ju aldrig något förutom att ha ångest hela tiden….
____________________________________________________________
