GODIS!Drogen

Det blev ingen bra dag alls. Jag mådde så bra och jag kände ett sådant lugn. Det kändes verkligen fantastiskt när jag vaknade. Hade en sådan fin känsla i kroppen. Jag var på topp. Bestämde mig för att få lite saker gjort under dagen men att jag ändå skulle ta det lugnt och inte stressa upp mig. Mina känslor är väldigt sköra. Det är alltid så, det kan krävas så lite för att mitt psyke ska vända helt från positivitet till pannkaka... Men det gick ju inte att ta vara på dagen då D tjatade på mig från att jag började till att jag fick ett jätte ryck på honom. Han ville att vi skulle åka någonstans. Jag tror han frågade 5 gånger om vi skulle "åka nu??". Jag ville ta det lugnt, jag ville jätte gärna åka dit men jag ville inte stressa. Och när jag sa snart för 5:e gången fick jag en hel utläggning om hur synd det var om honom som varit ensam och haft tråkigt hela morgonen. Jag blev jätte arg verkligen. För det första så skulle han kunnat hitta på något själv medan jag sov och för det andra så hade han om det var så fruktansvärt viktigt att åka iväg, åka själv! Så skyllde han på mig för att han var för lat för att åka själv. och då tappade jag humöret. Det började egentligen redan när jag berättade den goda nyheten att jag äntligen efter 5 månder kände någon skön känsla i kroppen. Han reagerade inte ens. Han bara nickade och sa okej.

Jag trodde att om man är ett par så ska man dela både glädje och sorg. Men Han verkade inte ens intresserad av mitt välmående. Då blev jag ledsen och besviken. Han ser ju varje dag hur jag lider men ändå var han inte glad för min skull... Men det är mycket så för honom. Det är alltid viktigast att han har det som bäst. Om jag är glad är inte intressant fakta sålänge inte han får som han vill först.. Det är fruktansvärt tröttsamt.

Resten av dagen mådde jag dåligt. Har haft ångest hela tiden och nu är det kväll igen. Eller natt till och med. Dags för att sova och jag har lite svårigheter att slappna av. Fan hoppas imorgon blir bättre.