Ångest och blåbärssoppa.

Vaknade till liv för en stund sedan. Hade svårt att somna inatt. Vaknade flera gånger och fick gå ut och sätta mig i soffan för att försöka slappna av. Jag är faktiskt lite stolt ändå för jag har inte väckt D en enda gång. Okej det har inte gått mer än 2 dagar men annars brukar jag väcka honom varje natt och be om tröst. Men det känns skönt att försöka vara lite självständig. Eller jag har ju egentligen inget val. Han jobbar och sliter så det minsta jag kan ge honom är god sömn.

Men jag vaknade flera gånger när jag väl kom in i lite djupare sömn också. Det var kämpigt för jag vaknar och känner den där hemska ångesten som verkligen värker i hela kroppen. Självklart så vaknade jag dessutom av att några puckon skulle ringa på porten klockan 10. Sprang upp för jag ville se vad det var för några. Jag öppnar aldrig porten för någon om jag inte vet att jag väntar besök. Jag vill inte ha tjuvar i husen. Det stod två personer där nere och de tryckte på allas porttelefoner. Vad är det för fel på folk? Varför skulle dem in här egentligen? Kan säga att jag inte kände igen de två filurerna och de såg skumma ut. I vilket fall la jag mig surt i sängen igen och muttrade över varför det skulle vara nödvändigt att ringa på min porttelefon. Kanske man kan skriva utanför dörren att de inte ska ringa på min???

Men jag somnade och nu är jag vaken. Har ont i nacken och är grymt trött. Jag har äntligen sluppit undan mitt illamående som varit på mig länge nu. Men jag har väl ersatt med hunger. Men hunger kan även det vara en god känsla. Jag hade gått ner ytterligare 0.5 kilo idag. Fantastiskt! Det rullar nedåt. Snart är jag smal och snärt! Tog lite blåbärssoppa förut för att få lite näring. Är inte alls sugen på mat, blir faktiskt ganska äcklad när jag tänker på det. Tur är väl det när man är så tjock som jag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0